Gravsättning steg för steg – så går det till

Gravsättning är när stoftet eller askan efter den döda placeras i en grav, i ett gemensamt gravområde som en minneslund, eller när askan strös ut. Gravsättningen styrs av begravningslagen, och det finns tidsgränser att hålla. Här går vi igenom gravsättning steg för steg, vilka gravtyper som finns och vad ni som anhöriga får göra själva.

Vad räknas som gravsättning?

Enligt begravningslagen är gravsättning placering av stoft eller aska inom en bestämd gravplats eller inom ett gemensamt gravområde utan bestämda gravplatser, eller utströende av aska i minneslund eller på någon annan plats än begravningsplats (källa: begravningslagen 1 kap. 1 §).

Tidsgränser för gravsättning

• Stoftet ska kremeras eller gravsättas snarast möjligt och senast en månad efter dödsfallet.
• Askan efter den som har kremerats i Sverige ska gravsättas inom ett år från kremeringen.

(källa: begravningslagen 5 kap. 10–11 §§)

Om det finns särskilda skäl kan Skatteverket efter ansökan godkänna att kremering eller gravsättning sker senare. Exempel på skäl är att medling pågår för att de anhöriga är oeniga, att en anhörig är sjuk och därför inte kan ordna gravsättningen i tid, att familjemedlemmar som dött samtidigt ska gravsättas tillsammans eller att den döda har donerat sin kropp till forskning. Önskemål om en viss kyrka eller att någon inte kan delta räcker inte som skäl (källa: Skatteverket om begravning).

Gravsättning steg för steg

1. Ta reda på den dödas önskemål. Kanske finns önskemål om kistbegravning eller kremering, gravplats eller att askan ska spridas (källa: Svenska kyrkan om att planera en begravning).
2. Välj kistbegravning eller kremering. Kremering är vanligast: 86,0 procent av de döda kremerades 2025 enligt SKKF (källa: SKKF:s kremationsstatistik). Läs mer om begravningskista.
3. Intyg från Skatteverket. Det behövs ett intyg för kremering eller gravsättning. Det beställer begravningsbyrån eller kyrkan (källa: Skatteverket).
4. Kontakta huvudmannen och välj gravplats. Huvudmannen är oftast församlingen eller pastoratet i Svenska kyrkan, men i Stockholm och Tranås kommunen. Använd Svenska kyrkans sök församling för att hitta rätt.
5. Begravningsceremonin. Ceremonin kan avslutas i kyrkan, i kapellet eller vid graven. Kistan kan föras till graven samma dag eller senare (källa: Svenska kyrkan).
6. Kremering och urnnedsättning. Efter kremeringen bestämmer ni om personalen ska gravsätta urnan eller om ni själva ska göra det i en förberedd grav. Ni kan be en präst hålla en kort andakt.
7. Gravsten och skötsel. Vid full gravrätt bestämmer gravrättsinnehavaren om gravsten, men huvudmannen godkänner den. Läs mer om begravningssten.

Olika former av gravsättning

Svenska kyrkan beskriver följande gravtyper (källa: Svenska kyrkan om att välja grav och gravplats):

• Kistgravplats – kistan begravs i jorden, ofta med gravsten eller i en befintlig familjegrav.
• Urngravplats – urnan med askan begravs i jorden.
• Askgravplats – en gravplats med begränsad gravrätt som upplåts på 25 år, där huvudmannen sköter gravplatsen och bestämmer om utsmyckning.
• Minneslund – ett anonymt område utan personliga stenar. Anhöriga får inte delta vid gravsättningen.
• Askgravlund – ett gemensamt område där namnen finns angivna. Anhöriga får delta om de vill.
• Kolumbarium och urnmur – urnan placeras i en nisch i en vägg inomhus eller i en mur utomhus.
• Kistminneslund – kistan gravsätts på ett gemensamt område med en gemensam smyckningsplats.

Gravrätt och gravplats i 25 år

Den som var folkbokförd i Sverige har efter sin död rätt till en gravplats i 25 år utan extra kostnad (se begravningskostnad), och gravrätten kan ofta förnyas efter det (källa: Svenska kyrkan). Gravplatsen bekostas av begravningsavgiften. Om ingen upplåtelsetid har bestämts varar en gravrätt i 25 år (källa: begravningslagen 7 kap.).

Strö aska i naturen eller över vatten

Askan får strös ut på en annan plats än en begravningsplats om Länsstyrelsen ger tillstånd. Tillstånd ges bara om platsen är lämplig och det är uppenbart att askan kommer att hanteras på ett pietetsfullt sätt (källa: begravningsförordningen 30 §). Ansökan görs av den som ordnar gravsättningen, och det kostar ingenting att ansöka. På land behövs markägarens medgivande (källa: Länsstyrelsens e-tjänst för att strö ut aska).

Länsstyrelsen i Dalarnas riktlinjer är till exempel att askan kan strös ut minst 300 meter från bebyggelse på land och minst 300 meter från land över vatten, att platsen inte får markeras och att askan inte får strös på snö eller is. Urnan får inte förvaras hemma i väntan på spridningen (källa: Länsstyrelsen Dalarna om att sprida ut aska).

Gravsättning – det här får anhöriga inte göra

Svenska kyrkan sammanfattar att anhöriga inte får förvara aska i hemmet, dela upp askan utan särskilt tillstånd från Länsstyrelsen, öppna en grav på allmän begravningsplats, gräva ner eller strö aska i minneslund, strö aska på annan plats än begravningsplats utan tillstånd eller flytta gravsatt stoft eller aska utan huvudmannens tillstånd (källa: Svenska kyrkan).

Om de anhöriga inte är överens om gravsättning

Om de efterlevande inte kan enas om kremering eller gravsättning ska huvudmannen på den ort där den döda senast var folkbokförd medla på begäran. Blir de ändå inte eniga prövar Länsstyrelsen frågan och tar särskild hänsyn till den dödas önskemål (källa: begravningslagen 5 kap. 3–4 §§).

Gravsättning ska ske inom en månad efter dödsfallet, eller inom ett år efter kremering. Välj gravtyp tillsammans med huvudmannen, ansök hos Länsstyrelsen om ni vill strö askan och be Skatteverket om anstånd bara om det finns särskilda skäl. Se också minnesstund och alla guider om begravning.

Vanliga frågor om gravsättning

Hur lång tid efter begravningen sker gravsättningen?

Kistan kan gravsättas samma dag som ceremonin eller senare, men senast en månad efter dödsfallet. En urna ska gravsättas inom ett år efter kremeringen.

Får man vara med vid gravsättning i minneslund?

Nej. I en minneslund deltar inte de anhöriga. I en askgravlund får de delta.

Kostar gravsättningen något?

Gravsättning och gravplats i 25 år ingår i begravningsavgiften för den som var folkbokförd i Sverige. Gravsten och eventuell skötsel betalas av dödsboet eller gravrättsinnehavaren.

Hur hittar man en grav efter gravsättningen?

Använd guiden hitta graven med söktjänster för gravsatta i Sverige.