Begravningskista – så väljer ni kista till begravningen

En begravningskista är ofta ett av de första valen när en begravning ska planeras. Valet av begravningskista beror på om det blir jordbegravning eller kremering, vad den döda önskade och vad dödsboet har råd med. Här går vi igenom hur ni väljer kista, vem som betalar för den och vad anhöriga själva får göra med kistan.

Vad är en begravningskista?

En begravningskista är den kista som den döda läggs i inför begravningsceremonin och gravsättningen. Vid en kistbegravning sänks kistan ner i en kistgrav på begravningsplatsen. Vid en kremering kremeras den döda i kistan, och askan läggs sedan i en urna som gravsätts (källa: Svenska kyrkan om att välja grav och gravplats). Kremering är i dag det vanligaste i Sverige: enligt Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF) kremerades 86,0 procent av de döda 2025 (källa: SKKF:s kremationsstatistik).

Vem betalar för begravningskistan?

Kista och eventuell urna hör till de kostnader som dödsboet betalar, tillsammans med till exempel svepning, dödsannons och gravsten. Kremeringen däremot ingår i begravningsavgiften för den som var folkbokförd i Sverige (källa: Svenska kyrkan om kostnader för en begravning; begravningslagen 9 kap. 6 §). Om pengarna i dödsboet inte räcker kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den döda var folkbokförd.

Priset på en begravningskista varierar mellan begravningsbyråer och modeller. Vi anger inga priser här eftersom vi inte kan belägga dem. Be i stället om en skriftlig prisuppgift där kistan står som en egen post. Läs mer i guiden om vad en begravning kostar.

Så väljer ni begravningskista – fem saker att tänka på

1. Den dödas önskemål. Börja med att ta reda på om det finns önskemål om begravningen, till exempel om kistbegravning eller kremering (källa: Svenska kyrkan om att planera en begravning).
2. Kistbegravning eller kremering. Valet påverkar om ni också behöver en urna och vilken typ av grav som blir aktuell. Läs mer om gravsättning steg för steg.
3. Mått och material. Det finns regler om material och mått. Krematorierna har olika största mått och vikt för kistor, och SKKF publicerar en lista över kistans maxmått och maxvikt i landets krematorier.
4. Utseende och dekoration. Kistan kan vara enkel eller dekorerad med blommor, ett bårtäcke eller annat. Läs om begravningsblommor och begravningskransar.
5. Budget. Priset på en begravningskista varierar. Jämför vad olika begravningsbyråer erbjuder och be om priser i förväg.

Får man tillverka eller måla begravningskistan själv?

Ja. De anhöriga får välja eller tillverka kista eller urna. Det finns regler om material och mått, så kontakta först huvudmannen för begravningsverksamheten om du själv vill tillverka, måla eller dekorera kistan eller urnan (källa: Svenska kyrkan om att välja grav och gravplats). Huvudmannen är i nästan hela landet den lokala församlingen eller pastoratet i Svenska kyrkan, men i Stockholm och Tranås är det kommunen (källa: Svenska kyrkan om begravningsverksamheten).

Svenska kyrkan räknar upp flera saker som antingen en begravningsbyrå eller de närstående kan sköta, bland annat att

• välja eller tillverka kista och urna
• ordna med svepdräkt och kistläggning
• dekorera kistan och lokalen för avskedsceremonin
• använda ett eget bårtäcke
• bära och transportera kistan eller urnan till gravplatsen
• sänka ner kistan eller urnan i graven

(källa: Svenska kyrkan om att planera en begravning)

Kistläggning, svepdräkt och personliga saker i begravningskistan

Vid kistläggningen läggs den döda i kistan. Den döda kan ha en svepdräkt eller egna kläder, och då bestämmer ni vilka kläder det ska vara. Svenska kyrkan föreslår också att ni funderar på om brev, smycken eller annat ska läggas i kistan eller graven (källa: Svenska kyrkan om att planera en begravning). Om kistan ska kremeras är det bra att veta att metall som inte förbränns vid kremeringen skiljs från askan och återvinns (källa: begravningslagen 5 kap.). Läs mer om kläder i guiden om begravningsklädsel.

Begravningskistan under ceremonin

Oftast bär kistbärare in kistan i kyrkan inför eller i början av begravningsgudstjänsten. Vanligtvis är det sex personer som bär, och anhöriga kan vara med och bära om de vill. Begravningen kan avslutas i kyrkan eller kapellet, och då förs kistan senare till graven eller till krematoriet. Avslutas den på kyrkogården sänks kistan ner i graven och de sörjande tar avsked där (källa: Svenska kyrkan om att planera en begravning). Vid en borgerlig begravning bestämmer ni själva mer fritt hur avskedet vid kistan ska gå till.

Begravningskista och tidsgränser för kremering

Stoftet ska kremeras eller gravsättas senast en månad efter dödsfallet. Askan efter en kremering ska gravsättas inom ett år (källa: Skatteverket om begravning). Det är alltså inte mycket tid att välja begravningskista, så det kan vara bra att tidigt bestämma vem i familjen som har kontakt med begravningsbyrån.

En begravningskista väljs utifrån den dödas önskemål, valet mellan kistbegravning och kremering, regler om mått och material och dödsboets ekonomi. Ni får välja eller tillverka kistan själva, men kontakta huvudmannen först. Fortsätt gärna med guiderna om minnesstund och hitta graven, eller se alla guider om begravning.

Vanliga frågor om begravningskista

Måste man köpa begravningskistan via en begravningsbyrå?

Nej. Anhöriga får välja eller tillverka kistan själva, men huvudmannen ska kontaktas först eftersom det finns regler om material och mått.

Ingår begravningskistan i begravningsavgiften?

Nej. Begravningsavgiften täcker bland annat gravplats i 25 år, gravsättning och kremering. Kistan betalas av dödsboet.

Behövs både begravningskista och urna vid kremering?

Ja, den döda kremeras i en kista och askan läggs sedan i en urna. Båda räknas till dödsboets kostnader.

Hur många bär en begravningskista?

Vanligtvis sex personer, enligt Svenska kyrkan. Församlingen kan ordna kistbärare, men anhöriga får också bära.