Dödsbo – så tar ni hand om dödsboet och bouppteckningen
När någon dör bildas ett dödsbo, och de närmaste får ansvar för den dödes tillgångar och skulder. Den här guiden visar steg för steg vad som gäller för ett dödsbo: vem som är dödsbodelägare, hur bouppteckningen går till, vad en dödsboanmälan är, hur skulder och arvskifte hanteras och vilka tidsfrister som gäller. Texten är allmän information om regler för dödsbo och inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall. Uppgifterna bygger på Skatteverket, ärvdabalken och Sveriges Domstolar, och vi länkar till källan i varje avsnitt.

Vad är ett dödsbo?
Ett dödsbo är den dödes alla tillgångar och skulder. När en person dör ska de efterlevande ta hand om ett dödsbo, och de som har ansvaret kallas dödsbodelägare (källa: Sveriges Domstolar om boutredning och arvskifte). Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta egendomen, göra en boutredning och förrätta bouppteckning.
Varje dödsbo behöver en bouppteckning eller en dödsboanmälan. Bouppteckningen är en förteckning över tillgångar och skulder. Den registrerade bouppteckningen visar sedan vem som har rätt att företräda ett dödsbo, till exempel mot banker.
Vem är dödsbodelägare i ett dödsbo?
Enligt ärvdabalken 18 kap. 1 § är dessa dödsbodelägare:
- efterlevande make eller sambo
- arvingar
- universella testamentstagare, alltså den som enligt testamentet ska få hela eller en viss andel av boet
Om ingen annan har rätt till arvet blir Allmänna arvsfonden dödsbodelägare (källa: Sveriges Domstolar).
Dödsbodelägarna förvaltar den dödes egendom gemensamt och företräder sitt dödsbo mot andra. De måste vara överens om de åtgärder som vidtas. Åtgärder som inte tål att skjutas upp får ändå göras, även om en delägares samtycke inte går att få (ärvdabalken 18 kap. 1 §).
Var den döda gift ärver den efterlevande maken i regel före makarnas gemensamma barn, medan barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn, har rätt att få ut sitt arv direkt (källa: Regeringen om dödsfall och arv). Därför är det vanligt med ett dödsbo som bara har en delägare. Ett sådant dödsbo kallas enmansdödsbo (källa: Skatteverket om arv).
Om en förälder dör och lämnar make och barn under 18 år efter sig, utser överförmyndaren i regel en god man som företräder barnet vid bouppteckningen (källa: Regeringen).
Tidslinje för ett dödsbo: från de första veckorna till arvskiftet
Tabellen sammanfattar tidsfristerna för ett dödsbo i Sverige. Tiderna räknas från dödsfallet om inget annat anges.
| När | Vad som gäller | Källa |
|---|---|---|
| Inom en månad | Kremering eller gravsättning ska ske | Skatteverket |
| Tidigast tre veckor efter dödsfallet | Skatteverket skickar ett informationsbrev med bland annat ärendenummer | Skatteverket |
| Inom två månader | En dödsboanmälan bör göras, om den är aktuell | Ärvdabalken 20 kap. 8 a § |
| Inom tre månader | Bouppteckningen ska förrättas. Anstånd söks inom samma tid | Ärvdabalken 20 kap. 1 §, Skatteverket |
| Inom en månad efter att den upprättats | Bouppteckningen ska ges in till Skatteverket för registrering | Ärvdabalken 20 kap. 8 § (Lag 2026:251) |
| Inom fyra månader efter dödsfallet | Bouppteckningen ska vara inlämnad till Skatteverket | Skatteverket |
| Första månaden efter förrättningen | Skulder får bara betalas om det inte skadar borgenärerna | Ärvdabalken 21 kap. 1 § |
| Efter registreringen | Bouppteckningen fungerar som dödsboets legitimationshandling | Skatteverket |
| Ingen fast tidsgräns | Bodelning, om den behövs, och därefter arvskifte | Regeringen |
| Vid deklarationen, ibland i flera år | Dödsbodelägarna lämnar inkomstdeklaration för dödsboet | Skatteverket |
Läs mer i vår guide om begravningskostnad och vem som betalar, och om vad begravningsavgiften redan täcker.
Bouppteckning för ett dödsbo steg för steg
Vid en bouppteckning går delägarna igenom tillgångar och skulder i ett dödsbo. Om den döda var gift ska också den efterlevande makens tillgångar och skulder tas med (källa: Skatteverket om bouppteckning). Bouppteckningen kan göras privat eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Efterlevandeguiden, ett samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket, beskriver stegen i Bouppteckning steg för steg.
Bouppgivare och förrättningspersoner
Vid en privat bouppteckning utses den efterlevande som bäst känner till egendomen i ett dödsbo till bouppgivare. Bouppgivaren lämnar uppgifterna och utser två utomstående förrättningspersoner, alltså två personer som inte ärver enligt lag eller testamente. Förrättningspersonerna intygar att allt har antecknats riktigt och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Har ni bett någon utomstående att förvalta dödsboet kan den personen inte vara förrättningsperson (källa: Skatteverket). Bara en av förrättningspersonerna behöver vara på plats, men båda ska skriva under (källa: Efterlevandeguiden).
Kallelse till bouppteckningsförrättningen
Alla delägare i ett dödsbo ska kallas i god tid, och en efterlevande make eller sambo ska alltid kallas (ärvdabalken 20 kap. 2 §). Efterlevandeguiden räknar upp vilka som kallas: dödsbodelägare, efterarvingar, make eller registrerad partner, sambo och testamentstagare. Om någon som har kallats inte är med vid förrättningen för ett dödsbo, ska ett kallelsebevis bifogas som visar att personen har kallats i tid.
Vad bouppteckningen ska innehålla
Av ärvdabalken 20 kap. 3 § och Skatteverket framgår bland annat att bouppteckningen ska ange:
- dagen för förrättningen
- den dödes fullständiga namn, person- eller samordningsnummer, hemvist och dödsdag
- namn, person- eller samordningsnummer och hemvist för alla som ska ha kallats, och födelsedatum om nummer saknas
- varje arvinges släktskap med den döda
- vilka som var närvarande vid förrättningen
- tillgångar och skulder i ett dödsbo, och den efterlevande makens om den döda var gift
Till bouppteckningen bifogas fullmakt eller kallelsebevis för den som inte var närvarande, testamentet i original eller bestyrkt kopia och ett registrerat äktenskapsförord om det finns. Andra handlingar som påverkar vem som är dödsbodelägare ska också med, till exempel ett arvsavstående. Skatteverket har blanketten Bouppteckning (SKV 4600) och broschyren Bouppteckning (SKV 461).
Skicka till Skatteverket inom fyra månader
Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet (källa: Skatteverket). Enligt ärvdabalken 20 kap. 8 § ska den ges in inom en månad efter att den upprättats. Den ska skrivas under och skickas in i original per post. Sedan 1 juli 2026 finns lagstöd för digital inlämning, men digital inlämning är ännu inte möjlig, och en bestyrkt kopia av bouppteckningen behöver inte längre bifogas (källa: Skatteverket om förändringar som rör bouppteckning).
Skatteverket angav en kötid på cirka 9 veckor innan ärendet får en handläggare (hämtat 20 november 2026). Kötiden ändras, så kontrollera den aktuella uppgiften hos Skatteverket.
Anstånd med bouppteckningen
Behöver ett dödsbo mer tid ska anstånd sökas inom tre månader efter dödsfallet, via telefon, mejl eller brev (källa: Skatteverket). Skatteverket kan förlänga tiden med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak (ärvdabalken 20 kap. 1 §).
Den registrerade bouppteckningen
När Skatteverket har registrerat bouppteckningen är den dödsboets legitimationshandling. Den behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den dödes konton (källa: Skatteverket). Enligt Efterlevandeguiden går det först då att avsluta bankkonton, få lagfart på en fastighet och göra arvskifte. Skatteverket skickar tillbaka originalet, som är en värdehandling att spara (källa: Efterlevandeguiden). Bouppteckningar från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket, där det går att beställa en kopia. Kopior av äldre bouppteckningar finns hos Riksarkivet.
Dödsboanmälan när pengarna i ett dödsbo inte räcker
Räcker tillgångarna inte till annat än begravningskostnader och andra utgifter för dödsfallet, och finns det ingen fastighet eller tomträtt, behöver ingen bouppteckning göras om socialnämnden gör en dödsboanmälan till Skatteverket. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet (ärvdabalken 20 kap. 8 a §). Var den döda gift räknas också andelen i makarnas gemensamma tillgångar in (källa: Skatteverket).
Kontakta socialkontoret i den kommun där den döda bodde. Kommunen gör dödsboanmälan utan kostnad, och den ersätter då bouppteckningen (källa: Efterlevandeguiden). Om en ny tillgång dyker upp, eller om en delägare begär det och ställer säkerhet för kostnaden, ska en bouppteckning ändå göras (ärvdabalken 20 kap. 8 a §).
Om pengarna inte räcker till själva begravningen finns mer att läsa i guiden om vad en begravning kostar för dödsboet.
Räkningar och skulder i ett dödsbo
Har ett dödsbo skulder gäller en särskild regel. Innan en månad har gått från bouppteckningsförrättningen får en skuld bara betalas om det med fog kan antas att betalningen inte skadar borgenärerna (ärvdabalken 21 kap. 1 §). Regeln skyddar alla som ett dödsbo har skulder till.
Delägarna i ett dödsbo har inget personligt ansvar för den dödes skulder. Men en bodelning eller ett arvskifte som görs innan skulderna har betalats är ogiltigt (källa: Regeringen). Om tillgångarna i ett dödsbo inte räcker till skulderna kan en boutredningsman försöka komma överens med borgenärerna (källa: Sveriges Domstolar).
Arvskifte i ett dödsbo och laglott
När skulderna är betalda kan dödsbodelägarna dela upp arvet, och det kallas arvskifte. Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna. Är de överens kan de skifta tillgångarna efter de värden de själva bestämmer, oberoende av värdena i bouppteckningen (källa: Skatteverket om arv). Det finns ingen bestämmelse om när ett arvskifte senast måste göras. Delägarna kan också komma överens om att låta ett dödsbo behålla tillgångarna, så kallad sammanlevnad i oskiftat bo, vilket kan få skattemässiga följder (källa: Regeringen).
Bodelning först om den döda var gift
Var den döda gift ska först en bodelning göras enligt äktenskapsbalken. Efterlämnar den döda en sambo som begär bodelning enligt sambolagen, görs den före arvskiftet (ärvdabalken 23 kap. 1 §). Bodelningen klargör vad den efterlevande har rätt till och vad som ska fördelas mellan arvingarna (källa: Sveriges Domstolar).
Arvskifteshandlingen
Över arvskiftet upprättas en handling som delägarna skriver under (ärvdabalken 23 kap. 4 §). Inga vittnen behövs (källa: Regeringen). Arvskifteshandlingen skickas inte till Skatteverket (källa: Skatteverket). I ett enmansdödsbo behövs ingen arvskifteshandling, eftersom tillgångarna går över till den ensamma delägaren när bouppteckningen registreras. Vissa tillgångar behöver ändå föras över i delägarens namn.
Laglott för bröstarvingar
Laglotten är hälften av en bröstarvinges arvslott och kan inte tas bort genom testamente. För att få ut laglotten måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet inom sex månader från att hen fick del av det. Gemensamma barn kan inte kräva laglott vid den första förälderns död (källa: Regeringen).
Om dödsbodelägarna inte är överens: boutredningsman och skiftesman
Ibland fungerar inte den gemensamma förvaltningen av ett dödsbo, därför att boet är omfattande eller delägarna är oense. Då kan tingsrätten utse en boutredningsman, som tar över de flesta av delägarnas gemensamma uppgifter. Ansökan kan göras av bland andra en dödsbodelägare, en testamentsexekutor eller en borgenär. Boutredningsmannen förvaltar boet, betalar skulder och förbereder arvskiftet, men måste fråga delägarna om alla större beslut (källa: Sveriges Domstolar).
Är arvingarna oense om själva fördelningen kan en delägare begära att tingsrätten utser en skiftesman (ärvdabalken 23 kap. 5 §). Skiftesmannen försöker först få till en överenskommelse. Går det inte gör skiftesmannen ett tvångsskifte. Den som är missnöjd med arvskiftet kan klandra det genom att väcka talan inom fyra veckor från att ha fått del av skiftet (källa: Sveriges Domstolar). Ansökan kostar en avgift, och boutredningsmannen och skiftesmannen har rätt till ersättning, som i regel tas ur dödsboet. Aktuella avgifter finns hos Sveriges Domstolar.
Praktiskt för ett dödsbo: adress, deklaration och efterlevandepension
Skatteverket har samlat flera praktiska steg för den som tar hand om ett dödsbo (källa: Skatteverket, för dig som förlorat en anhörig):
- Ny adress för dödsbo: ska ett dödsbo ha en annan adress anmäls den till Skatteverket med blanketten Ny adress för dödsbo (SKV 8403). Skatteverket skickar inte den nya adressen vidare, så banker, myndigheter och företag behöver meddelas av dödsboet.
- Deklaration: dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för dödsboets inkomstdeklaration. Ett dödsbo kan behöva deklarera i flera år, till exempel om det äger en fastighet. Delägarna kan utse ett deklarationsombud (SKV 4809).
- Fastighet i ett dödsbo: från 1 juli 2026 behöver ett dödsbo uppge ett svenskt organisationsnummer vid ansökan om lagfart.
- Avslutat dödsbo: ett dödsbo är skattemässigt avslutat när alla tillgångar är skiftade, den sista deklarationen är lämnad och skatten är betald eller återbetald.
Pension och vissa förmåner från Pensionsmyndigheten betalas ut till ett dödsbo för hela den månad då dödsfallet inträffade. Efterlevandepension består av barnpension, omställningspension och änkepension. Den som bor utanför Sverige måste själv ansöka (källa: Pensionsmyndigheten om ekonomiskt stöd när en anhörig dör).
Vanliga frågor om dödsbo
Hur lång tid har man på sig att göra bouppteckning?
Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom fyra månader. Behövs mer tid söks anstånd inom tre månader.
Kan man göra bouppteckningen själv?
Ja. Enligt Skatteverket kan delägarna i ett dödsbo göra bouppteckningen privat, med en bouppgivare och två utomstående förrättningspersoner. Det går också att ta hjälp av en begravningsbyrå eller jurist.
Vem betalar bouppteckningen?
Det är dödsboet som betalar kostnaden för bouppteckningen, enligt Efterlevandeguiden. Saknas pengar i ett dödsbo kan kommunen i stället göra en dödsboanmälan.
Vad händer om det inte finns pengar i ett dödsbo?
Räcker tillgångarna bara till begravningen och utgifter för dödsfallet, och finns ingen fastighet eller tomträtt, kan socialnämnden i kommunen göra en dödsboanmälan utan kostnad. Den ersätter då bouppteckningen.
Får man betala räkningar för ett dödsbo direkt?
Under den första månaden efter bouppteckningsförrättningen får en skuld bara betalas om det med fog kan antas att det inte skadar borgenärerna (ärvdabalken 21 kap. 1 §).
Måste arvskiftet skickas till Skatteverket?
Nej. Arvskifteshandlingen för ett dödsbo skrivs under av delägarna men skickas inte in till Skatteverket.
Att ta hand om ett dödsbo tar tid, och det är många frister att hålla reda på under en svår period. Ordningen i lagen är densamma för varje dödsbo: först bouppteckning eller dödsboanmälan, sedan betalning av skulderna och därefter bodelning och arvskifte. Fler texter om tiden efter ett dödsfall finns bland alla guider om begravning.
Sveriges Begravningsbyråer